chili&garlic

Skafferiet på Söderslätt

Våren har kommit till Söderslätt

3 Comments »

..eller?

Melvin vann i år igen med sin Spetspaprika. Årets första blomma kom i början på veckan.

Som god två igår, kom Pappa med sin Vita Rocoto. Det ska tilläggas att plantan inte är större än en bra skogshuggarnäve från Dalarna. Blomman är mindre än toppen på en tändsticka.

Men jag säger som alla andra lögnare: Storleken har ingen betydelse…..

Från slakt till genbank – Vit Rocoto

4 Comments »

Det var ett högtidligt ögonblick i förrgår. Den första mogna frukten av mina Rocotoer skulle skördas. Först till mållinjen blev blev den Vita Rocoton (som inte är speciellt vit).

Undrar varför den inte heter Gul Rocoto?

In på slaktbänken, sen dela den för att komma åt fröna. Visst är de fina. Rocoton är den enda chilin som har svarta frön.

Skiva upp, ta en skiva av det nybakta brödet, lite god ost och hitta en lugn stund..

..sen är det bara att gå loss. Detta är en fantastisk kulinarisk upplevelse. Lagom med bett, en perfekt balanserad fruktighet och i och med att den är så färsk den kan bli, en härlig krispighet. Detta blev meddetsamma en av mina favoriter. Jag kommer att så fler än en av denna till nästa säsong.

Det blev ca 50 fröer av en frukt. Jag brukar lägga fröerna på en Melittapåse för torkning i en till två veckor. Sedan får de bo i samma påse tills det är dags för sådd.

Denna vita Rocoto är en av tre som jag fick av David. De andra är Costa Rican, som det inte blev någon frukt av i år, den tredje en Brun Rocoto som bär en 15-20 frukter, dock ej mogna ännu. Den fick en tuktning enligt mitt kastreringskoncept häromdagen och flyttades in i växthuset.

Hoppas bara att dessa fröer inte är andraårshybrider så att det blir vad man önskar nästa år.

Tour de Skegrie

4 Comments »

Tog en någon skakig tur med kamerans videoläge i växthuset tidigare idag.

Have mercy on my video shooting skills

YouTube Preview Image

I avdelningen frukter, har vi nu kommit till….

4 Comments »

Ethiopian Pepper fruit.

Denna plantan fascinerar mig, för allt är stolt och stort med denna sort. Den står dryga metern hög, med en stam tjock som en lillfinger. Frukterna står som synes rakt upp som en fallos-symbol.

Lika hög som buseman No.1

Fireworks

Dessa plantor har säkert 30-40 frukter styck. De börjar sitt liv som gula efter blomningen. Nu har den första frukten börjat mogna och blivit orange. De ska enligt uppgift bli i alla regnbågens färger.

Den vita Rocoton med sina tre musketörer

Lite fler bilder..

4 Comments »

Idag fick jag tummarna ur och tog några bilder på kollektivet i växthuset.

Den vita Rocoton

Jag gillar den lila snabeln på dessa små liv

En annan lila sak är Peruwian Purple frodas gott i det tropiska klimatet i växthuset på Söderslätt.

Ethiopian Peppertree. Den är nästan en meter hög och har äntligen börjat blomma.

Carribean Red Habanero blomma

Carribean Red Habanero frukt

Nepal Snakebite är en skum sak. Reumatisk och rynkig vrider den sig som i kramp. Anar att det är bra tjong i den när den ska konsumeras.

Hot Orange ute i friska luften. Bra med frukt på dessa

Blomning?

3 Comments »

Det slog mig häromdagen att jag inte har koll på ifall mina kära plantor bara blommar en omgång eller om de blommar kontinuerligt, eller rent av i flera omgångar under säsongen.

Hittar inget om detta när jag söker heller.

Vad säger ni, gamla rävar. Hur funkar det? Vad ska jag förvänta mig.

Den vita Rocoton skjuter knoppar friskt nu 🙂

Jag har blivit pappa igen….

3 Comments »

Skickar ett stort tack till min vän Chillihuvet David i Malmö som hade godheten att skänka mig tre stycken halvvuxna Rocotoer idag. Enligt uppgift ska det vara en brun, en vit och en som han kallar Costa Rica, då den kommer från en kompis till honom som smugglade hem den från denna legendariska ö, känd för sin artrikedom av både växter och djur.

Ser fram emot att försöka lösa mysteriet med den okända Costa Rican, men under tiden väljer jag att se den som en mytomspunnen sort som var lastad på ett av skeppen från den Spanska flottan under senhösten 1698. Detta skepp gick i kvav strax utanför Costa Rica på väg hem från ett dramatiskt uppdrag. Uppdraget gick ut på att hämta hem den ultimata Rocoton till kungens hustru som behövde denna unika sort för att kurera en dunkel sjukdom hon ådragit sig när hon i späd ålder badade endast 28 minuter efter hon inmundigat sin aftonsupé på sin 7:e födelsedag. Just denna kombination av händelser var allmänt känd av den tidens alkemister att kunna framkalla en obotlig sjukdom som gick under namnet Rocoticum Hemlicus. Endast en ytterst exotisk, och för den civiliserade världen totalt okänd Rocoto från Picho Manikko, kunde bota denna mystiska samt ovanliga åkomma.

Drottning avled naturligtvis, så även alla på det sjunka skeppet, men på något sätt fann de sjunkna frukterna vägen till bördig jord via dåtida strömmar och började etablera en alldeles ny stam av denna hemliga, och för bukstinna men ack så badsugna sjuåringars ytterst nödvändiga gren av sorten Rocoto.

Många år senare snubblar Davids icke namngivna kompis omkring i vegetationen på Costa Rica, förmodligen på jakt efter något helt annat, då han utan förvarning står på öronen rakt ner i famnen på en representant av denna mytomspunna Chilisort. Där och då händer det. Han tar beslutet att lägga rabarber på ett antal av dessa frukter och i sann piratanda smuggla dessa till andra sidan jorden, trots att han vet att detta kan medföra fara för hans egen frihet.

En sann hjälte på min ära.

Eller så är det bara en Grif 9345 (frukt resp. plantan) som till och med har hittat vägen till Finland av alla jävla ställen.